Jag vill vara en superhjälte.

Jag vill finnas för alla, hjälpa alla, rädda alla.

Ingen ska vara ensam. Ingen ska vara ledsen.

Jag vill göra så gott jag kan och förändra.

Jag vill försöka lätta några tyngder och bördor,

jag ska inte ta dem bara hjälpa till att bära. Två är starkare än en.

Men ibland går det inte. Det är tungt. Jag hatar att misslyckas.

Men jag står kvar, jag står pall. Alla andra behöver det.

Jag finns här. Kom när du är redo,

när till och med mina små muskler kan hjälpa.

Kom. Jag står här. <3

Sitter och kollar resor. Skolan har gått tre dagar och det är inte det att jag är trött på det även om vissa går på nerverna, det är inte det att jag har otrooligt mycket pengar att spendera. Det är bara det att jag är trött på allt, på det gråa och kalla. På det "vanliga" hemma, även om lovet alltid är avkopplande är det inte nytt. Jag vill leva och uppleva, jag vill se och njuta. Och ja, jag vill bli brun och fräsch!

Hittade en sista minuten till GranCanaria som jag villvillvill ta. En vecka med start 6:e Februari, 4000 kr per person, 400 m från stranden! Försöker knåpa ihop EM-resan också. Interrailkort för tio dagar kostar bara 1470 kr, då kan vi vara där ett par dagar och sen ta oss vidare i Europa. Problemet är bara när tågen går och var vi ska bo..  Att se en match har jag gett upp. En biljett till en vanilg gruppmatch kostar 4500 kr = glöm! Jag nöjer mig med att vara där, att få träffa folket och stämningen. Sådeså. Jag fattar det inte, om allt går som vi vill är vi där om sex månader. Det har vi drömt om sen åttan - EM 2008. Förresten bokar klassen Polen snart - Krakow here we come! Det, mina vänner, blir en upplevelse.

Men egentligen, när jag sitter här och skriver känner jag mig så bortskämd. Det är många som inte har varken ekonomisk eller politisk möjlighet att förflytta sig som vi. Som inte ens kan ta sig ur staden där de bor, knappt ur huset. Här sitter jag, som har alla möjligheter här hemma och längtar bort. Ännu längre, ännu större, ännu mer. Jag skäms, man borde tänka på vad man har oftare. Jag nöjer mig med hemma och vanligt, det är bra ju. Väldigt bra till och med. Att åka till Sandviken då och då, till Graninge då och då, till Idre en gång om året, att spendera ett par dagar på Granholmen och så lite Gnesta till det räcker gott för mig! Och snart är det både stuh och Idre. Det blir bra, mycket bra. De resorna ger mig riktig energi och vilja, livskvalité.

För jag har världens bästa vänner.