Tänkte försöka mig på ett lite seriöst inlägg såhär på fredagkvällen. Efter allt panikartat Idre-packande.

Vi hade engelska-disskusion idag (typ muntligt prov), om alla skottdraman på Amerikanska skolor och följderna av det. Är det bara ett Amerikanskt problem? Varför finns det? Hur löser man det? Vi berörde skjutningarna på gymnasierna i Stockholm. Vi sa att det är läskigt hur litet allt är och att man alltid känner någon som på något sätt har en relation till såna händelser. Vi kom vidare in på skjutningen i Illinois häromveckan. Då kom jag på att fan, min Liten lever ju mitt i det där. Även på andra sidan jorden känner jag någon som på något sätt har en relation till allt det där. Hon bor ju och går i skolan där just nu. Mitt i alla kontroller, nyhetsrapporteringar, hotbilder och rädsla. Det är svårt att föreställa sig. För mig är det som på film men hon får ju se det på riktigt. Måste prata med henne om det, om hur det är, hur man upplever det. För mig känns det ju som att all rädsla provocerar fram brotten, att tillfället gör tjuven som man säger. Men det kanske upplevs annorlunda där problemen är större och mer "vanliga"?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sitter och läser gamla bloggar. Bloggar som jag inte läst på ett drygt år (sen jag slutade plugga och med andra ord minskade min datortid avsevärt?). Jag vet att det låter larvigt, fattigt, desperat. Men att läsa andras ord, att känna och fundera är ...

Varje rast slänger jag mig i en soffa och lusläser dagens tidning (vuxenpoäng!). Igår hade metro en bilaga om hjärt&lung-fondens kampanj "Alla barnhjärtans månad". Jag blev helt tagen. Aldrig någonsin hade det slagit mig hur många barn som föds med h...

För drygt ett år sedan stog vi omslutna, med armarna hårt om varann. Jag minns att han viskade "det är konstigt, att det är just du", och mitt svar blev "ja, vem trodde det".  Snön föll utanför fönstret och vi andades in varandra, försiktigt. Kände e...

Igår var jag på en fantastisk konsert. När bilen susade hemåt såg jag lugnt ut över ett snötäckt Stockholm. Och inom mig tackade jag Lars Winnerbäck för min hösts största sanningar: "Vill inte komma nånstans, vill bara ta mig lite längre än hit"   ...

Har en känsla av att mina blogginlägg närmsta tiden kan komma att vara tagna mycket ur följande text. Det är texten till en låt som EMD spelat in på sin jul-cd. En låt som jag och fyra av mina närmsta spelade om och om igen i ett litet kök i gnesta i...