Småpluggar och lyssnar på musik. Slumpvis spelar väljer datorn bland alla mina låtar, gamla som nya. Jag älskar det! Blir lika glad varje gång en låt slutar, då kommer det ju en ny låt som kan överrumpla mig med minnen.

Nu har den valt ut Elton Johns "Your song". För de flesta är den bara sammankopplad med Moulin Rouge. Det var den för mig också. Fram till den första mars 2007, snart ett år sen. Då var vi påväg hem från Idre. Jag låg i Gurras knä under hans duntäcke hela bussresan. Tankarna virvlade i mig; bättre kan man inte ha det. Underbara vänner runt omkring sig, skratt och sång. En famn att somna i och mysmusik i öronen, varje låt snäppet bättre än den förra. Gurra sa det också, samtidigt som "Your song" spelades sa han det jag tänket "Bättre kan man inte ha det". Det var nog då jag erkände för mig själv att den där känslan i mig var nyförälskelse.  Ojoj. Det var tider det. Snart är vi där igen. Idre 2008! 

Vi har hemtenta i historian till på fredag. Eftersom min onsdag och torsdag är helt fullbokade måste jag göra klart den till ikväll så jag panikskrev igår. Först fattade jag ingenting, ägnade mig mest åt att hata historia. Hur kan folk vara så dumma? Högt uppsatta män, politiker, som beter sig så dumdristigt? Tillslut hade jag iallafall hajat tidslinjen i den fakta jag lyckats få ut mellan raderna i historiaboken och wikipedia (tacka gud för den sajten). Då var det dags att skriva. Lättare sagt än gjort, det tog ett tag men sen kom jag igång. Skrev och skrev och skrev tills klockan blivit sent och jag halvlåg i sängen med duntäcke och dator. Jag stängde ihop och somnade. Imorse när jag öppnade dokumentet fick jag en chock. Uppsatsen får vara på max tre sidor och vår käre historialärare är stenhård. Tror ni inte att jag har skrivit fyra sidor och fem rader? Jag vet att det är ett i-landsproblem och jag vet att jag ska vara glad att jag ens fyller upp minimikraven men hur kan jag alltid lyckas skriva för mycket? Och hur ska jag få bort en hel sida? Då ryker ju antingen poängen, faktan eller reflektionerna. Världens snälla mamma läste igenom texten på jobbet och mailade tillbaka med fina små ändringar. Tyvärr hade texten då vuxit med två rader istället för att krympa. Inte ens hon fick bort något av mitt svammel. Vad gör jag nu?

Jag är fortfarande jag,

jag bryr mig och står här hela tiden.

Det är värdefullt för mig också..

Har mixat ihop en hallonsmoothie, satt upp håret i en stor knut och satt igång den musik som gör mig gladast - Pandan&Klittens spellista. Här ska pluggas resten av måndagen. Wish me luck!

Idag är det söndag. En sån söndag som jag började med HT04. Sova länge, plugga ett par timmar mitt på dagen, äta lunch och sen hänga på KU tills orken är helt borta. Det är en trygghet att kunna ha det så när behovet finns och jag är lycklig som får fortsätta. Det ger näring att växa, utrymme att skapa och vilja att nå mål.

Nej, nu måste jag sätta igång med historian. Hajar ingenting. Hjälp någon?

Min kaotiska vecka är snart slut. Jobba 13-21 idag. Sen jäklar. Då är kaoset slut. Då är det lite lugnare ett tag. Massa plugg att ta igen, men inte flänga runt iallafall. Och om en vecka är vi påväg till Idre vid det här laget, Ih!

Igårkväll var det teatertajm btw. Började kvällen med sjukt god pizza på Capri med mamma och lillebror, möta upp pappa och traska till dramatens lilla scen. Där var det Svenskt landskap med kinesiska detaljer 19-22.30 Gosh. Väärldens längsta. Men, förvånansvärt bra. Brukar ha minst sagt svårt att förstå mig på de där pjäserna. Men tack vare historiaprojektet i åttan hängde jag faktiskt med igår, kom på mig själv många gånger med att garva högt och le stort åt pjäsen. Särskilt då åt min otrooligt duktige ingifta farbror och hans bravader i sång, huvudstående och skådespeleri. Kan bara tänka mig hur han övat hemma i lägenheten ;)

Nje, nu ska jag hugga in i nybakta frallor med familj och Gurra innan det blir till att fixa iordning och ta sig in mot staden.. Ha en bra dag folk!

Alla hjärtans dag. Aldrig fattat grejen, en dag som vilken annan. Visst, tanken från början är fin; en dag att uppskatta de som gör livet värt. Men det har blivit så mycket "pojkvän" över hela dagen och eftersom Gurra är i lumpen såg jag ingen anledning att hetsa upp mig för denna dag. Vaknade imorse och låg kvar i sängen länge. Lyssnade på när pappa tog femte raka segern i radio (ja, jag är fett stolt!) och försökte minska min nackont från gårdagens snowboardsbravader (noga beskrivning av resan kommer vid ett senare tillfälle!). Sen var det skola 10-17 med avslutning på sjöstadens hälsoforum där jag och Sofita sadlade om från vinteridrottare till tangokavaljerer. Därefter väntade jobb 18-21. Att stå i glassdisken på alla hjärtans dag är sådär. Man känner sig så totlat ensam. Servera stora glassar till överdrivet äckligt kära par att ta med hem med filmen de hyrt i affären brevid eller att äta tätt ihop så att jag ser dem. Uah. När vi stängde satt iallafall min guld värda mamma och bror där och väntade på att skjutsa hem mig och min stora väska. Väl hemma fick kvällen dock en vändning och jag uppskattade just denna dag lite extra. Sötastesötastejättesöta Gurra hade fått den väääldigt snälle Nikolaus (påminn mig, varför var jag rädd för honom?!) att komma hem till mig med tre röda rosor och en nalle! :') Så nu sitter jag här med en kopp te och ler sådär fult. Ska nog slänga mig i soffan med mamma och försöka övertala henne att somna till tjejfilmerna jag fick av mina underbara föräldrar i allahjärtansdagpresent istället. Ha en fortsatt mysig kväll mina vänner! <3

Tre månader och några dar, Sen är det bara fem veckor kvar
Sen ska resan ha tagit slut, Som alla resor har gjort förut

Snart har min Liten varit borta ett helt läsår. Nu börjar nedräkningen..