Som rubriken hintar om är jag sjuk igen. Toksjuk, "bara sådär". Sedan i måndags är halsen så svullen att jag inte kan luta huvudet, febern kommer och går, näsan bara rinner, hela kroppen är öm och huvudet är nära att explodera varje gång jag flyttar det. Trött är jag också. Så trött att ögonen faller ihop varje gång jag försöker mig på att börja med en av de tre uppsatserna som bara ligger och väntar på att bli skrivna inom elva dagar.  Och under de dagarna ska jag även hinna inhandla alla julklappar - lycka till! Med andra ord borde jag verkligen börja plugga nu, men jag kan inte fokusera. Det här är det längsta jag lyckats skriva på tre dygn lixom.

   Summan av kardemumman är att; sjukdom, julklappsångest och skolstress är inte en bra kombination. Inte någonstans! Listorna på allt jag borde göra bara växer. Inte bara allt jag borde göra utan även allt jag borde ta tag i, försöka, börja med, slutföra.. ja, ens ägna en tanke.

Men det finns en positiv sak; jag blir bortskämd. Folket kommer hem på lunchen, går tdigare från jobbet, bäddar ner mig med tekoppa och katter, låter mig ligga i en varm famn och se på vännerbox efter vännerbox, låter mig låna säng och playstation för att spela vännerspelet. Bara för att hålla mitt humör över ytan. Ja, folket är bra helt enkelt!

Nu fryser jag igen. Och mamma kom hem med choklad. Dags att återgå till tekopp och duntäcke!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sitter och läser gamla bloggar. Bloggar som jag inte läst på ett drygt år (sen jag slutade plugga och med andra ord minskade min datortid avsevärt?). Jag vet att det låter larvigt, fattigt, desperat. Men att läsa andras ord, att känna och fundera är ...

Varje rast slänger jag mig i en soffa och lusläser dagens tidning (vuxenpoäng!). Igår hade metro en bilaga om hjärt&lung-fondens kampanj "Alla barnhjärtans månad". Jag blev helt tagen. Aldrig någonsin hade det slagit mig hur många barn som föds med h...

För drygt ett år sedan stog vi omslutna, med armarna hårt om varann. Jag minns att han viskade "det är konstigt, att det är just du", och mitt svar blev "ja, vem trodde det".  Snön föll utanför fönstret och vi andades in varandra, försiktigt. Kände e...

Igår var jag på en fantastisk konsert. När bilen susade hemåt såg jag lugnt ut över ett snötäckt Stockholm. Och inom mig tackade jag Lars Winnerbäck för min hösts största sanningar: "Vill inte komma nånstans, vill bara ta mig lite längre än hit"   ...

Har en känsla av att mina blogginlägg närmsta tiden kan komma att vara tagna mycket ur följande text. Det är texten till en låt som EMD spelat in på sin jul-cd. En låt som jag och fyra av mina närmsta spelade om och om igen i ett litet kök i gnesta i...