Det har stormat inatt.  

Inte ens ljusen, famnen och sagan kunde hålla rädslan borta innan jag somnade.

Och det var en lång natt. Kall, stormig och mörk.

Men vinden har mojnat nu, det är över.

Det gråa finns kvar och regnskurarna kommer och går.

Det är så efter stormar, kallt och tomt.

   Luften ska rena och vattnet ska skölja bort.

   Det som gått sönder ska lagas, och det vackra ska framhävas.

Sen kan solen gå upp igen långt borta i horisonten, bortom havet och trädtopparna.

 

Mimms

17 augusti 2009 22:41

Ibland undrar jag om jag vet det, vad som är värt att kämpa för. Men du påminner mig, gång på gång. För det är jag evigt tacksam

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sitter och läser gamla bloggar. Bloggar som jag inte läst på ett drygt år (sen jag slutade plugga och med andra ord minskade min datortid avsevärt?). Jag vet att det låter larvigt, fattigt, desperat. Men att läsa andras ord, att känna och fundera är ...

Varje rast slänger jag mig i en soffa och lusläser dagens tidning (vuxenpoäng!). Igår hade metro en bilaga om hjärt&lung-fondens kampanj "Alla barnhjärtans månad". Jag blev helt tagen. Aldrig någonsin hade det slagit mig hur många barn som föds med h...

För drygt ett år sedan stog vi omslutna, med armarna hårt om varann. Jag minns att han viskade "det är konstigt, att det är just du", och mitt svar blev "ja, vem trodde det".  Snön föll utanför fönstret och vi andades in varandra, försiktigt. Kände e...

Igår var jag på en fantastisk konsert. När bilen susade hemåt såg jag lugnt ut över ett snötäckt Stockholm. Och inom mig tackade jag Lars Winnerbäck för min hösts största sanningar: "Vill inte komma nånstans, vill bara ta mig lite längre än hit"   ...

Har en känsla av att mina blogginlägg närmsta tiden kan komma att vara tagna mycket ur följande text. Det är texten till en låt som EMD spelat in på sin jul-cd. En låt som jag och fyra av mina närmsta spelade om och om igen i ett litet kök i gnesta i...