Jag har gått och blivit sjuk. Från ingenstans kom det, halsont och förkylningsexplosion. Det här dygnet har fått mig att inse att jag nog är ganska manlig när det gäller sjukdom; är jag sjuk så är jag verkligen sjuk och tycker otrooligt synd om mig själv. Jag är totalt utmattad och skyller mitt tillstånd på Felix. Jag hämtade och lämnade honom tisdag/onsdag, det måste vara där jag fick det - dagissjukdom. Hur mycket jag än hatar att ligga avdankad medan medelhavsvärmen täcker hela sverige så känns det lite bättre om jag fick det av Felix. För när jag ligger och äter korvmackor på en madrass i solen, plötsligt får en flaska vatten i nacken och sen blir kittlad tills ja kiknar av två galna bröder släpper jag allt. Och när jag vaknar mitt i natten av orden "Saara, jag tuhcker du ska sova hos mej", kryper ner på madrassen och får en bamsekram följd av en suck och tunga sovande andetag är jag lycklig. Då är det nästan värt att vara sjuk, men bara nästan.

Önskar jag orkade skriva mer, jag skulle ju ge en fet update. Men den får komma någon annan dag. Nu måste jag sova en timme känns det som..

 

Mikaela

30 maj 2008 18:13

Kul att du har börjat skriva igen! Krya på dig

http://nobuses.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sitter och läser gamla bloggar. Bloggar som jag inte läst på ett drygt år (sen jag slutade plugga och med andra ord minskade min datortid avsevärt?). Jag vet att det låter larvigt, fattigt, desperat. Men att läsa andras ord, att känna och fundera är ...

Varje rast slänger jag mig i en soffa och lusläser dagens tidning (vuxenpoäng!). Igår hade metro en bilaga om hjärt&lung-fondens kampanj "Alla barnhjärtans månad". Jag blev helt tagen. Aldrig någonsin hade det slagit mig hur många barn som föds med h...

För drygt ett år sedan stog vi omslutna, med armarna hårt om varann. Jag minns att han viskade "det är konstigt, att det är just du", och mitt svar blev "ja, vem trodde det".  Snön föll utanför fönstret och vi andades in varandra, försiktigt. Kände e...

Igår var jag på en fantastisk konsert. När bilen susade hemåt såg jag lugnt ut över ett snötäckt Stockholm. Och inom mig tackade jag Lars Winnerbäck för min hösts största sanningar: "Vill inte komma nånstans, vill bara ta mig lite längre än hit"   ...

Har en känsla av att mina blogginlägg närmsta tiden kan komma att vara tagna mycket ur följande text. Det är texten till en låt som EMD spelat in på sin jul-cd. En låt som jag och fyra av mina närmsta spelade om och om igen i ett litet kök i gnesta i...