Att vara varm.

Mörkret har lagt sig, tiden står stilla.  

I mitt ansikte speglas lyktornas sken, i havet solnedgången.

Jag drar upp kragen och benen, kurar ihop mig.

Doften av havet, skogen, kylan möter elden.

Jag vaggas in i lugnet, sinnesron.

Syrsor, springsteen och dovt småprat om sommarens skatter.

Jag nås av önskan, fånga ögonblicket.

Jag är glad så jag nästan spricker;

- Liten är hemma hos Stor och tillsammans är vi starkare än någonsin.

- Tramsebyxa och Poccapocca ska åter lätta upp stämningen i skolans kommunla korridorer klockan fyra i oktober.

Lite jävla ordning helt enkelt. 

Hösten och trean närmar sig med stormsteg. Slutet likaså. Medan hjulen rullar fram fort fort bestämmer jag mig för att detta år ska göra detsamma, och jag ska utnyttja det! Jag ska skratta tills jag gråter, springa tills jag svimmar och njuta av varje sekund. Jag ska leva. Det kommer bli grymt!