Att älska.

Kroppen värker och ögonen är trötta, ändå småler jag för mig själv där jag sitter. Mina fötter värms av två utpumpade hundar och magen är fylld av jordgubb-annanas-paj. Runt omkring mig avlöser skratten skriken, det fyller mig. Fem människor från olika delar av mitt liv, med helt olika funktion och betydelse, sitter tillsammans och spelar kanske tusende omgången kortspel på fyra dygn. Skämten och de dräpande kommentarerna börjar bli uttjatade, ändå skulle jag gärna sitta här en vecka till. Från rummet intill hör jag min mamma småprata med en fantastisk kvinna. Jag ryser till av välbehag och lugn. Jag sitter på en inglasad veranda på landet. Lyfter jag blicken ser jag solnedgången, och en motorbåt i viken. Där sitter min pappa, "nya" faster och hennes sambo. För tredje kvällen i rad har de misslyckats med att försöka fånga fisk. Ändå kommer de säkerligen pröva imorrn igen. Såna är dom.

Jag sitter ute på det landställe jag adopterat lite i smyg och mår bättre än bäst. Här har jag just nu världens underbaraste godaste familj, min "nya" släkt och två av de bästa vänner man kan tänka sig. Imorgon åker jag hem till "verkligheten", efter tre veckors semester. Jag är nästan lite nervös.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sitter och läser gamla bloggar. Bloggar som jag inte läst på ett drygt år (sen jag slutade plugga och med andra ord minskade min datortid avsevärt?). Jag vet att det låter larvigt, fattigt, desperat. Men att läsa andras ord, att känna och fundera är ...

Varje rast slänger jag mig i en soffa och lusläser dagens tidning (vuxenpoäng!). Igår hade metro en bilaga om hjärt&lung-fondens kampanj "Alla barnhjärtans månad". Jag blev helt tagen. Aldrig någonsin hade det slagit mig hur många barn som föds med h...

För drygt ett år sedan stog vi omslutna, med armarna hårt om varann. Jag minns att han viskade "det är konstigt, att det är just du", och mitt svar blev "ja, vem trodde det".  Snön föll utanför fönstret och vi andades in varandra, försiktigt. Kände e...

Igår var jag på en fantastisk konsert. När bilen susade hemåt såg jag lugnt ut över ett snötäckt Stockholm. Och inom mig tackade jag Lars Winnerbäck för min hösts största sanningar: "Vill inte komma nånstans, vill bara ta mig lite längre än hit"   ...

Har en känsla av att mina blogginlägg närmsta tiden kan komma att vara tagna mycket ur följande text. Det är texten till en låt som EMD spelat in på sin jul-cd. En låt som jag och fyra av mina närmsta spelade om och om igen i ett litet kök i gnesta i...