Jag bloggade senast 6:e oktober. Det är 44 dagar sen. 44 dagar med ovanligt lugnt innehåll. Men, när jag tänker tillbaka på det har det ändå hänt ovanligt mycket. Allt ifrån att Tove stuckit ut på äventyr på obestämd tid, till att 2010 års big happening har börjat planeras på riktigt, till att jag såg en av Lasses fantastiska spelningar (och i och med sjukdom, tack, har en till att se fram emot om sisådär en månad). Jag har också hunnit sluta mitt heltidsjobb - gå på flera mer eller mindre givande intervjuer - jobba en hel del på helvetiskt kalla råsunda - och med dunder och brak börja min nya "karriär". Jag och snuttan har hunnit bli seriösa med både bilkörande och körteori - men också hunnit "ta en paus". Jag har än en gång "utrett" min allergi och fått en ny behandling (sooohla). Sthlm hade för en helg finfint skånebesök, och de firade vi med dunder och brak. Sen har vardagen rullat på; timmar av fika och tända ljus, ordenligt kufande, lillebrur har börjat småhänga i mitt andra hem, Olivia har överraskningsfirats, lönen och IKEA har shoppats upp av inga mindre än l'es, inte mindre än tre biobesök har hunnits med, hösten har mötts på skansen och sötaste familjen har invigts i både mongolisk bbq och att dricka corona med lime i. Ja, ni vet sånt där man gör en vanlig höst. Och sist men inte minst har två sjukt stora saker hänt! 1. Min lilleman har debuterat i Svenska junior-handbollslandslaget. För tre helger sedan stod han där på planen med blågul tröja samtidigt som den svenska nationalsången dånade ut ur högtalarna, det ni. Och jag, jag satt på läktaren så stolt att ögonen tårades. Och, 2. Jag blev överraskad på en en romantisk resa till fjällen (brasa, bastu, tända ljus, snö.. ni fattar grejen) där jag och min Niklas påbörjade vårt andra år tillsammans.

Nu är det mitt i november, om en vecka är det advent. Kylan börjar sprida sig därute, värmen tar plats här inne, lugnet kikar fram bakom hörnet och snart snart är julen här. Min favorittid på hela året, min heliga tid som inget får förstöra. Den här morgonen har jag pussat sjuklingen på pannan och smugit upp ur sängen för lite egen-tid. Jag tog en lång dusch och satte mig sen här med en kopp te, surfade runt bland julmarkander och julklappar och smed små planer i hemlighet. I kalendern sitter nu post-it-lappar med saker som måste bokas in (julbaket med Jannica, julmarknadsbesöken, julshoppingen med morötterna, grönandagen med l'es) och längst bak två listor (självklart handskrivna, med röd penna). En önskelista (jag tänker aldrig sluta skriva en, jag kommer aldrig bli för stor för julen) och en hemlig lista med små idéer för att kanske kanske kunna ge mina älskade något så fint som bara de är värda.