Dålig uppdatering de senaste tre veckorna, jag vet. Förlåt för det. Min enda förklaring är att det händer så mycket, inom och utom mig, att jag inte vet vad jag ska skriva ner. Eller jo, det vet jag. Men jag vet inte ännu vad jag vill behålla som mitt och vad jag vill dela med hela världen. Jag är nog egentligen rädd. Rädd att gå över gränsen. Rädd att jag inte visar den respekt alla talar gapar om, rädd att driva mina älskade ifrån mig, rädd att se era miner och höra era ord. Rädd att erkänna det vackraste. För trots rädslan så är allt vackert. Just nu är jag jag, precis som jag vill vara. Visst rinner tiden ur mina händer och jag önskar att jag hann vara så mycket mer. Men, det jag hinner vara är verkligen jag. Och det är jag lycklig över. Så lycklig att tårarna rinner ner för mina brunbrända kinder när rummet är mörkt och jag ska somna på kvällen, till tysta andetag och ljuv musik.

Det betyder så mycket.

Jag, gåvan, skuggan och allt det vackra.

 

Puh

2 december 2008 23:03

älskade tiger. jag står alltid bakom dig, det vet du.

http://hannaaviktoria.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sitter och läser gamla bloggar. Bloggar som jag inte läst på ett drygt år (sen jag slutade plugga och med andra ord minskade min datortid avsevärt?). Jag vet att det låter larvigt, fattigt, desperat. Men att läsa andras ord, att känna och fundera är ...

Varje rast slänger jag mig i en soffa och lusläser dagens tidning (vuxenpoäng!). Igår hade metro en bilaga om hjärt&lung-fondens kampanj "Alla barnhjärtans månad". Jag blev helt tagen. Aldrig någonsin hade det slagit mig hur många barn som föds med h...

För drygt ett år sedan stog vi omslutna, med armarna hårt om varann. Jag minns att han viskade "det är konstigt, att det är just du", och mitt svar blev "ja, vem trodde det".  Snön föll utanför fönstret och vi andades in varandra, försiktigt. Kände e...

Igår var jag på en fantastisk konsert. När bilen susade hemåt såg jag lugnt ut över ett snötäckt Stockholm. Och inom mig tackade jag Lars Winnerbäck för min hösts största sanningar: "Vill inte komma nånstans, vill bara ta mig lite längre än hit"   ...

Har en känsla av att mina blogginlägg närmsta tiden kan komma att vara tagna mycket ur följande text. Det är texten till en låt som EMD spelat in på sin jul-cd. En låt som jag och fyra av mina närmsta spelade om och om igen i ett litet kök i gnesta i...